And so they lived happy ever after

Ofta hör/läser jag att livet består av vänner, men utan vänner så är det inget liv. Jag har överlevt länge utan vänner.

Ända sedan jag slutade högstadiet har jag alltid varit allas "sista utväg", alltid. Jag har länge vetat och fattat att människorna runt omkring mig sett mig som en utväg. Vad jag nu har är gamla vänner som hör av sig när dem vill.. en gång såg jag en "vän" skriva på Facebook att hon ville ut och festa men alla var upptagna, en stund senare har jag fått förfrågan om att följa med ut att festa med anledningen "det var ju så länge sedan och vi hade alltid så kul tillsammans".

Min poäng är att jag är trött på alla lögner och allt som hela tiden flyger runt i luften. De som såg säsongsfinalen av Gossip Girl.. jag känner mig som Jenny Humphrey.. allt hon sa i slutet till Eric med tårarna rinnande!


Jag kanske inte har några vänner, ett socialt liv.. men jag har drömmar. Efter sommarens jobb på Marinfestivalen + min skatteåterbäring i plånboken så är jag den första att lämna Halmstad på obestämd tid.


Nu ska jag stänga datorn och sätta mig vid tv:en och dricka te! Kram :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0